Både skakad och rörd
James Bond har för mig alltid varit en ganska ointressant karaktär. Filmerna är helt ok underhållning men det är ganska få som höjer sig över genomsnittet, som jag skulle säga är riktigt sevärda. Betoningen har alltid legat mer åt action än åt karaktärsutveckling. Så när jag fick höra att Sam Mendes stod som regissör för den nya Bond-filmen Skyfall, blev jag intresserad, då jag har sett flera av hans andra filmer och vet på ett ungefär vad han brukar vilja ha med i en bra story. Detta, samt de recensioner jag hunnit läsa, hintade om att det skulle bli en ganska annorlunda Bond-film. Jag blev inte besviken.
Bond har problem - han börjar bli gammal, klarar inte testerna, skurkar slinker ur hans grepp och han börjar tvivla på om han fortfarande är lämplig för jobbet. Hans relation och lojalitet till M (superbt spelad av Judi Dench) ställs på sin spets då ett nytt hot dyker upp. Det här är nog den Bond-film där han framställs som mest mänsklig, här finns den karaktärsutveckling som tidigare saknats.
Sam Mendes har dessutom fingertoppskänsla, han vet exakt vad han vill att publiken ska känna i varje sekvens och det blir aldrig tråkigt. Actionscenerna är förstås over-the-top, precis som det ska vara i en riktig Bondrulle, explosioner som får biostolen att skaka är riktigt häftigt. Nu undrar jag bara en sak - var kan jag få tag på en sån här bulldog?
Labels: bio, hundar, James Bond