Både skakad och rörd

James Bond har för mig alltid varit en ganska ointressant karaktär. Filmerna är helt ok underhållning men det är ganska få som höjer sig över genomsnittet, som jag skulle säga är riktigt sevärda. Betoningen har alltid legat mer åt action än åt karaktärsutveckling. Så när jag fick höra att Sam Mendes stod som regissör för den nya Bond-filmen Skyfall, blev jag intresserad, då jag har sett flera av hans andra filmer och vet på ett ungefär vad han brukar vilja ha med i en bra story. Detta, samt de recensioner jag hunnit läsa, hintade om att det skulle bli en ganska annorlunda Bond-film. Jag blev inte besviken.
Bond har problem - han börjar bli gammal, klarar inte testerna, skurkar slinker ur hans grepp och han börjar tvivla på om han fortfarande är lämplig för jobbet. Hans relation och lojalitet till M (superbt spelad av Judi Dench) ställs på sin spets då ett nytt hot dyker upp. Det här är nog den Bond-film där han framställs som mest mänsklig, här finns den karaktärsutveckling som tidigare saknats.
Sam Mendes har dessutom fingertoppskänsla, han vet exakt vad han vill att publiken ska känna i varje sekvens och det blir aldrig tråkigt. Actionscenerna är förstås over-the-top, precis som det ska vara i en riktig Bondrulle, explosioner som får biostolen att skaka är riktigt häftigt. Nu undrar jag bara en sak - var kan jag få tag på en sån här bulldog?

En galen kväll

Några gånger per år brukar jag anordna en filmkväll där någon av mina favoritskådespelare intar en central roll. I går var det dags för Michael Caine, född i London samma år som King Kong hade premiär (1933). Caine är alltid fascinerande i sina roller, såväl när han visar ett känslolöst stenansikte som när han skäller ut någon efter noter. De tre filmer jag och mina vänner såg igår kväll visade lite av varje ur Caines repertoar:
The Hand - delvis psykologisk thriller från 1981 av Oliver Stone (som själv medverkade i filmen i en kort scen som fyllo). Caine spelar en serietecknare som blir av med sin högra hand i en bisarr olycka. Den avhuggna handen verkar sedan leva sitt eget liv, kanske styrd av tecknarens undermedvetna?
A Shock To The System - Thriller från 1990. Caine får inte det jobb han räknade med och börjar därefter hämnas på sina medarbetare genom att ta livet av dem.
Get Carter - denna film har jag tidigare skrivit om, den är fortfarande en av mina favoriter från 1970-talet. Nu återstår bara att skaffa soundtracket.